parkell Digitest II - Page 39

används för att fabricera kompositrekonstruktioner
av klass III.
• En torr bomullsrulle bör placeras i buckala vestibu-
lum för att isolera tanden från läppen och kinden.
• En plastspegel bör användas för att hålla tungan
borta från tanden under testningen.
• För in tandproben (E)
i den öppna änden av
strömaggregatet. Förbättra
den elektriska lednings-
förmågan och kontakten
mellan tanden och proben
genom att applicera en
liten mängd tandkräm på metallspetsen.
• Metall- eller keramikytor kan inte användas som
tryckpunkter för tandprober. Tänder som valts för
pulpatestning måste ha tillräckligt med exponerad
emalj eller dentin för att proben ska kunna kontakta
dem utan att röra gingiva eller en metallrekonstruk-
tion. I vissa fall kan detta kräva användning av en
precisionsprob (medföljer).
• Instruera patienten fullständigt om vad du ska
göra, så att han eller hon inte blir förvånad under
testet.
• Berätta för patienten att när vitalitetstestet pågår,
bör han eller hon försiktig höja handen när de först
känner någon stimulans. Detta bör undvika obehag
för patienten.
Pulpavitalitetstestning med
Digitest II pulpavitalitetstestaren
1) Aktivera enheten genom att
trycka på och hålla ned start-
knappen (F) i en halv sekund
och släpp sedan upp knappen.
När knappen är nedtryckt visar
skärmen en rad horisontella
med staplar om enheten är
inställd på ”LÅNGSAM”, två
rader för ”MEDIUM” eller tre
rader för ”SNABB”. När knappen
släpps upp visar skärmen ”00”, som anger att den är
redo att börja vitalitetstestet. Skärmen stängs av om
enheten inte används inom 14 sekunder.
2) Om det önskade stimulanshas-
tighetsläget visades kan vitalitetst-
estet fortsätta enligt beskrivningen
i Steg 4.
3) Om du vill ändra stimulanshas-
tighetsläge, ska du upprepade gånger trycka på
och släppa upp knappen två gånger i snabb följd.
Skärmen växlar mellan de tre stimulanshastighetslä-
gena. När den önskade inställningen visas, ska du
trycka på knappen en gång till för att skärmen ska
återgå till ”00”, så att testet kan börja.
OBS! Enheten kommer ihåg inställningen för
det senaste stimulanshastighetsläget, även om
enheten stängs av.
4) Placera den tandkrämstäckta spetsen på tand-
proben i mitten av den labiala eller linguala ytan av
tanden. Undvik mjukvävnad och rekonstruktioner
såsom kronor, amalgam eller kompositer.
5) Tryck på och håll ned knappen, varefter skärm-
numret stiger, vilket anger att en varsam pulsstimu-
lans appliceras automatiskt på tanden. När patient-
en visar att de känner stimulans, ska du släppa upp
knappen. Stimulansen upphör omedelbart. Skärmen
fryser och bibehåller den slutliga avläsningen i ca 14
sekunder, så att detta kan noteras. Enheten stänger
sedan automatiskt av sig själv.
6) Den maximala stimulansavläsningen är 64. Även
om det inte nns någon respons på denna nivå,
nns det fortfarande en möjlighet att tanden är livsk-
raftig. Ingen känsloförnimmelse vid detta nummer
föreslår helt enkelt att tanden är icke-responsiv
vid tidpunkten för testet. Eftersom tänder har varit
kända för att återhämta sig från traumatisk skada
många dagar efter att de uppvisat en ”icke-vital”
avläsning, indikeras emellertid uppföljningstestning
nästan alltid efter alla initiala avläsningar. Om denna
avläsning kvarstår under era besök, är det rimligt
att anta att tanden är icke-vital. Denna slutsats bör
emellertid alltid bekräftas med en annan godkänd
endodontisk testmetod.
7) För att veriera avläsningen bör en motsvarande
kontrolltand i samma käke testas. Kindtänder bör
matchas med kindtänder, främre kindtänder med
främre kindtänder, hörntänder med hörntänder och
framtänder med framtänder. Om detta inte är möjligt
på grund av att tänder är frånvarande, endodon-
tiskt behandlade, eller patienten har en fullständig
uppsättning rekonstruktioner, bör en liknande tand
i motsatt käke användas.
Kliniska observationer
• Det går inte att upprätta en ”Tabell över normala
värden” för pulpatestaravläsningar, eftersom DET
INTE FINNS NÅGOT SOM ÄR ”NORMALT” VID
PULPATESTNING. Snarare bör tandläkaren utföra
sekventiella jämförelser mellan patientens tand
och kontrolltanden vid på varandra följande mot-
tagningsbesök, och observera hur avläsningarna
förändras allteftersom tiden går. Genom att utnyttja
elektrisk pulpatestning, tillsammans med all till-
gänglig diagnostisk information, är det ofta möjligt
att förutsäga var tandens vitalitet är på väg. Detta
gör att tandläkaren kan fatta välgrundade beslut
om huruvida rotbehandlingsåtgärd är lämplig, och
om det är klokt att bara observera och vänta.
• Det nns generella anatomiska trender i pulpavi-
talitetsavläsningar. De bakre tänderna kräver
generellt större stimulans än framtänderna,
förmodligen på grund av den större tjockleken av
emalj och dentin hos bakre tänder. Emalj kräver
en större stimulans än dentin eller tandcement, på
grund av högre procentandelen av icke-ledande
mineral och lägre procent vatten. Överbryggan-
de tänder eller motsatta tänder kommer att ha
liknande tröskelvärden för stimulans.
E
LÅNGSAMT MEDELHÖGT SNABBT
REDO
F